Jaha...då var det slut mellan mig och Faj då.. det var väl dags helt enkelt! Känns ganska jobbigt, men samtidigt som en frihet. Det har ju inte varit perfekt mellan oss om man säger så.. så detta var nog bara bra. Jag tror jag var mer kär i kärleken än i honom. Jag blev, som min kära syster pratade om igår, galen av kärleken! Så galen att jag var beredd att göra vad som helst för honom...offra allt.. även om han var en idiot mot mig. Tänk så blind man kan bli.
Trodde att det skulle vara så mycket svårare att komma över honom, men tydligen inte.. :)

Jag förstår inte killar ibland.. de är fega! Jo, det är ni! Ni kanske vågar häfta er själva i armarna och göra andra smärtsamma saker, men när det gäller känslor är ni grymt fega! Och att kunna prata och uttrycka sig om sina känslor...det är mod och ett nödvändigt medel i ett förhållande.
 Och nej, nu menar jag inte alla killar, så alla behöver inte ta åt sig... det finns undantag..!